REPORTAGE


Linköpings akutmottagning, modell för akutläkardriven akutmottagning i Sverige?
 

Akutmottagningen på Universitetssjukhuset i Linköping har sedan 2005 haft akutläkarutbildning. Initialt drevs akutläkarutbildningen i projektform men har sedan flera år övergått i förvaltning.

 

Genom åren har primärjour i infektion, ortopedi,kirurgi, medicin och neurologi helt försvunnit från akutmottagningen i Linköping. Akutmottagningen är enda ingången för alla sökande akutpatienter oavsett sökorsak även om gynakut och önh- akut finns kvar på andra ställen på sjukhuset. Akuta pediatriska barn handläggs på akutmottagningen men i första hand av barnklinikens personal. Enbart specialister och ST-läkare i akutsjukvård tjänstgör på akutmottagningen, samt randande ST-läkare från andra kliniker och AT-läkare. Sedan ett par år gör AT-läkare akutblock om ca 3 månader istället för att gå jourer när de har respektive klinikplacering. ST-läkare inom allmänmedicin, internmedicin, ortopedi, gynekologi, kirurgi, geriatrik och anestesi förekommer i nuläget som randande.

 

Arbetet sker i team och högst bemanning finns när söktrycket är som störst. RETTS används som triageinstrument, och ambitionen är ett dragande system där teamen snabbt hämtar nya patienter och triagerar och handlägger dem i teamet. Snabbspår för extremitetsskador finns som dag-kvällstid till stor del sköts av sjuksköterskor. Man har lagt stor vikt vid intern- och specialistutbildning av sjuksköterskor samt kompetensutveckling av undersköterskor, varav flera är utbildade gipstekniker. Nurse practitioners finns även och börjar bygga upp sin mottagning nu.

 

Landstinget i Östergötland prioriterar 1:4 målen (alla akutpatienter ska träffa läkare inom en timme, och vara färdighandlagda på akutmottagningen inom fyra timmar) vilket inneburit att förändringsarbete för snabbare genomströmning på akuten ägt rum, med goda resultat även om målen inte nåtts helt ännu. Det byggs nu en CDU/HDU i anslutning till akutmottagningen. Akutgeriatriskt team finns kontorstid och det drivs av akutgeriatriskt intresserade akutläkare och akutsjuksköterskor. Det ger hög kvalitet i omhändertagandet av denna patientgrupp och avlastning för resten av teamen.

 

Dygnet runt finns en s.k. ledningsläkare som är specialist i akutsjukvård och som har det operativa ansvaret för akutmottagningen och även fungerar som klinisk handledare för larmteam och triage. Telefonstöd till ambulansen sker också via ledningsläkarfunktionen. Mellan 10-02 finns ytterligare en specialist som handleder resterande team. Även sjuksköterskor har handledare dagtid som är specialistsjuksköterska.

 

Procedursedering och ultraljud har varit nyckelfrågor som man jobbat extra med. Successivt ökas procedursederingsmöjligheter med ökande kompetens och fler farmaka. Ultraljudsapparater har funnits länge och det sker en successiv kompetensökning inom ultraljud i akutläkarkollektivet.

 

Den löpande ST-utbildningen sker i enlighet med Swesems riktlinjer. Av schematekniska skäl läggs hela veckor vikta för den interna ST-läkarutbildningen, en hösttermin och en vårtermin. Målbeskrivningen har delats in i fyra block med olika teman, som rullar i tvåårsperioder. Den teoretisk utbildning ges i form av föreläsningar samt strukturerade patientfallsdragningar. Den praktiska utbildningen består av larmfall, differentialdiagnostiska fall och extremitetsfall enligt Swesems koncept, samt övningar i praktiska färdigheter. Det är dock viktigt att påpeka att ständig handledning av specialist i akutsjukvård  i den kliniska situationen är central och inte kan ersättas med annan utbildning. Kompetensutvecklingsprogram för specialister i akutsjukvård är under utarbetning.