Category Archives: SWESEM

Rapport från en SPUR-granskning i Malmö

SPUR Akutkliniken Skånes Universitetssjukhus (SUS) Malmö 2017

 

Sveriges läkarförbunds och Svenska Läkaresällskapets stiftelse för utbildningskvalitet (SPUR) är en läkarledd inspektionsverksamhet där kvaliteten på vårdgivarnas AT- och ST-utbildningar granskas. Inspektionerna administreras av Läkarnas Institut för Professionell Utveckling i Sjukvården (LIPUS AB).

 

2016 beställdes en extern SPUR-granskning av dåvarande verksamhetsområdeschef Maria Ohlson Anderson via LIPUS och den 4 maj i år var det dags för inspektion!

 

Dåvarande ST-studierektor Torgny Wessman upprättade ett schema för dagen. Inspektörerna erbjöds en rundvandring i akutens lokaler samt ST-läkarnas arbetsstationer. Specialister och ST-läkare intervjuades i separata grupper.

 

Den 5 maj fick SUS akutklinikernas sektionschefer & studierektorer en preliminär muntlig återkoppling. Några ST-läkare från Malmö utnyttjade möjligheten att närvara. Den skriftliga sammanfattande bedömningen togs emot i slutet av juni. En detaljerad rapport samt mer information kring SPUR finns tillgänglig på LIPUS webbsida.

 

Sammanfattningsvis ansågs kliniken uppvisa ett gott utbildningsklimat, en växande akutläkarstab, relativt god tillgång till specialister i akutsjukvård och en målmedveten långsiktig satsning på hållbar expansion.

 

Utifrån rapportens förbättringsförslag har akutmottagningar i Malmö och Lund kommit överens om ett utbytessamarbete fr.o.m. vårterminen (VT) 2018. Utöver det pågår förhandlingar med berörda specialiteter avseende förkortning/borttagning av ”icke nödvändiga randningar” för att anpassa grundutbildningsprogrammet mer efter SWESEMS rekommendationer.  Det gäller randningar där man till största delen är avdelningsplacerad såsom neurologi, kardiologi, infektion m.m. Dessutom planeras införandet av ett linjelöst arbetssätt för akutläkare i Malmö dygnet runt fr.o.m. VT 2018.

 

Nästa SPUR-inspektion planeras till 2022.

 

 

Vid pennan,

 

Sanet Andersson

ST-studierektor

Akutkliniken SUS Malmö

 

 

PedCC-kurs i Linköping

Akutläkare är specialister i akut omhändertagande i alla åldrar. Det står i målbeskrivningen och vi brukar betona de där olika åldrarna i olika sammanhang, men jag tror få av oss känner oss som experter när vi står inför ett kritiskt sjukt barn. Vi har för liten erfarenhet av barn och inte heller den teoretiska grundkunskapen om barnakutsjukvård. Och om vi har otillräcklig utbildning under ST, blir det ju inte bättre av att det är svårt att upprätthålla och utveckla kunskaperna som färdig specialist. Därför föddes tanken om en avancerad kurs i barnakutsjukvård. Tanken var att några utländska specialister skulle medverka och därför fick kursen namnet – Pediatric Critical Care course. Det var också en möjlighet för SWESEM att stärka samarbetet med vår lillasyster, den nybildade föreningen SWEPEM – Swedish Society for Pediatric Emergency Medicine. Föreningen är till för läkare intresserade av barnakutsjukvård. Det är i nuläget en delförening till Barnläkarföreningen, men akutläkare är förstås varmt välkomna. Kursen förbereddes av akutläkare och barnläkare, med tanken att båda kategorierna skulle vara välkomna att gå kursen.

 

I slutänden blev det inte riktigt som det var tänkt. Fjorton färdiga och blivande akutläkare från Sundsvall i norr till Ystad i söder, träffades för en tre dagar lång kurs på Clinicum Östergötland i Norrköping. Alla var väl förberedda. Vi hade inför kursen haft inläsningsmaterial och en-timmes webinarier varannan vecka för att gå igenom de teoretiska grunderna. Trots de tekniska svårigheterna som alltid kommer med nya medier, var det uppskattat av deltagarna.

 

Dagarna på plats var intensiva med praktiska stationer och simuleringar. Jag höll på att starta en brand i mikrovågsugnen med mina värmekuddar som jag hade för att ge dockorna feber. Det är ju så svårt att använda levande markörer när man har barnkurs. Vi hade i alla fall god hjälp av Fridas dotter som spelat in en väldigt övertygande sekvens med ett panikartat ”Nej, jag vill inte”, som strömmade ut ur en liten bluetoothhögtalare under dockan.

 

Den sista dagen fick vi besök av Marianne Berg, barnanestesiolog på Nya Karolinska och en del av PEP-teamet som hämtar sjuka barn över hela landet och ibland även utanför våra gränser. Det blev ett fantastiskt tillskott med en kort föreläsning om transporter och några simuleringsövningar.

 

Som avslutning gjorde gruppen en checklista inför barnlarm, en lista med önskvärd traumautrustning och en lista över saker att gå igenom på hemmakliniken efter kursen. För det är bara när vi tar hem våra kunskaper till vår vardag som de gör någon nytta. Ska vi bli experter på barnakutsjukvård är en sådan här kurs bara en liten början. Att döma av entusiasmen och engagemanget bland kursdeltagarna, finns det gott hopp om att vi verkligen är på rätt väg.

 

/Katrin Hruska, Akutläkare

 

  

Ett stort tack till alla som bidragit till skapandet av kursen:

Frida Meyer, Viktoria Dixon, Nicholas Aujalay och Marianne Berg som var med på plats.

Ingunn Ólafsdóttir, Albano De Juan Plaza och Helena Wihlborg som hjälpte till med webinarier och förberedde fall.

Tack till Erika Sahlén, Anneli Holgersson och Roger Larsson på Clinicum för deras oändliga tålamod, tekniska kunnande och allmänna hjälpsamhet.

Och sist, men inte minst, tack till Martin Schilling, Verksamhetschef på Clinicum för allt stöd för att skapa kurser som driver akutsjukvården framåt.

Best Evidence in Emergency Medicine

B.E.E.M

 

Eller – konsten att hålla sig uppdaterad, även när informationen är daterad.

 

Hur gör ni för att förhålla er till den senaste forskningen? Journal clubs? Följa stora akutläkarbloggar? Lyssna på podcasts? Twitter? Söker ni på pubmed flera gånger i veckan? Jag har prövat samtliga sätt men får inte till en bestående rutin. Dessutom har jag en prenumerationstjänst på artiklar som jag ständigt påminns om men lägger i en digital mapp ”för att läsa senare”. Om jag lyssnar på podcasts är jag ofta ute och rör mig och tänker ”oh bra! Detta måste jag anteckna när jag kommer hem!” vilket aldrig sker.

 

Så när BEEM (Best Evidence in Emergency Medicine) tog kontakt med SWESEM för att komma till Sverige och hålla en kurs blev jag genast taggad! NU skulle jag ÄNTLIGEN lära mig! Gänget bakom BEEM är både kliniska och akademiska akutläkare, framförallt från Kanada. De väljer ut aktuella artiklar inom akutsjukvårdsforskningen och låter sitt globala nätverk av akutläkare granska studierna samt gradera vilken relevans resultaten får till vårt dagliga kliniska arbete.

 

Södersjukhusets akutklinik ordnade med lokal och lunch på rackarbacken (bara det är ju en anledning att åka på kurs) och nästan 40 akutläkare var på plats. Ca 90% av dessa var från Stockholmssjukhusen medan övriga kom från New York, Kanada, Uppsala och jag från Kiruna.

 

Jag hade i ovanlighetens namn pluggat och läst hela instuderingsmaterialet (om vi ska vara petnoga så inte precis EXAKT allt material), för detta var inte en kurs som jag ville klara av med minsta minimala ansträngning, som min målsättning var på de flesta kurser under läkarprogrammet. Nä för nu är jag verkligen mottaglig för all statistik och evidensbaserad kunskap som gör skillnad när jag bedömer mina patienter, kunskapstörsten är större och annorlunda, BEEM är inte heller en obligatorisk kurs som uppfyller ”mjuka delmål”.

 

Inte bara hann vi gå igenom 55 antal studier (!) och diskutera deras resultat, utan det blev också ett tillfälle att utbyta erfarenheter, klinisk praxis och en klapp på axeln till oss i Sverige som lyckas behandla simpla bakteriella mjukdelsinfektioner med flucloxacillin och inte bredda pga MRSA-rädslan som våra kolleger i Nordamerika känner sig tvungna att göra (evidensen visar att detta inte behövs, rekommendationen i USA som first-line treatment är cephalexin).

 

Ni kanske inte känner som jag och blir starstruck när kolleger som arbetar i internationella akutläkarsystem föreläser om sin vardag? Med tindrande ögon suger jag liksom i mig ALLT de säger med sån självsäkerhet om hur de väljer att behandla svårt sjuka barn, patienter med septisk chock, andningsbesvär och vilken typ av intubationsrutin de brukar använda. UTAN att rådfråga andra läkare!! En stor del av att delta i internationella kurser och konferenser är ju själva INSPIRATIONSFAKTORN, att samtala med storheter inom akutsjukvård när en äter sin ostfralla en regnig oktoberdag i Stockholm ger så mycket tillbaka. Kanske till och med det som krävs för att söka sig utanför Sverige i något stadie av sin akutläkarkarriär för att faktiskt få utföra akutsjukvård utan andra klinikers synpunkter.

 

Åter till kursen. Här får ni mina bästa lärdomar:

Slentrianmässig behandling med alfa-blockare vid uretärstenar är en relativt vanlig behandlingsstrategi (som en urolog lärt mig) men evidensen säger nu att det inte finns någon fördel att behandla mindre uretärstenar, kan ej visa på snabbare stenavgång. Eventuellt har det effekt vid stenar som är större än 6mm men beakta biverkningsriskerna och behandling off-label!

 

Bästa verktyget att bedöma skalltrauma hos barn och huruvida det behövs CT är PECARN för barn äldre än 2 år. Inga bra verktyg finns för barn <2års ålder.

 

IV Kontrast ger ej akut njursvikt har en studie kunnat visa. Stort antal patienter inkluderade men studien var av observational typ utförd på ett single center så kan behövas bekräftas av andra.

 

Nya studier rekommenderar en blodtransfusionsgräns <70g/L vid anemi, bör däremot tas hänsyn till faktorer som om patienten är ensamboende, upplever symptom, har ACS, sjunkit snabbt, har ett kroniskt transfusionsbehov mm.

 

Det var väl inte så att jag blev direkt MINDBLOWN av dessa resultat. Dessutom några studier som inte direkt chockerade, t ex den som visade att opioidförskrivning leder till mer missbruk, fallolyckor och död. Det finns dock ett behov att bekräfta mycket vi tror oss veta genom just studier. Men jag tar med mig mycket som nyvunnen kunskap och upplever att jag bättre lärt mig bedöma huruvida en studie är relevant. BEEM går systematiskt igenom varje artikel och granskar den kritiskt för att sedan presentera artikelns validitet.

 

Om jag däremot upplevde att många studier var nya och fräscha så togs jag genast ner på jorden igen av akutläkarspecialister som redan läst ca samtliga studiers resultat på Twitter under våren och sommaren. Men också de fick ut något av kursen, bland annat genom att briljera med att vinna den avslutande jeopardy-tävlingen. Förhoppningsvis kommer BEEM tillbaka till Sverige om några år, jag ser fram emot revansch på jeopardy men kanske ännu viktigare att få den relevanta evidensuppdateringen.

 

Hilda Hahne arbetar som ST-läkare i akutsjukvård på Akut omhändertagande, Kiruna Sjukhus och numera en av många clinical raters för BEEM https://beem.ca/beem-raters/

 

SWESEMs granskare för Säkert Trauma

Det var med en speciell känsla jag klev in på akutmottagningen i Lund. Sist jag var i Lund skulle jag gå Eric Dryvers kurs Akutsjukvård för blivande akutläkare. Nu har jag istället kommit hit som granskare för traumarevisionen. Att komma tillbaka för att granska ens egna instruktörer känns lite egendomligt.

 

Arbetet som granskare börjar alltid med ett uppstartsmöte, där man i ett team gemensamt går igenom det mottagande sjukhusets självvärdering. Den sammantagna kompetensen i rummet är hög och tillsammans identifieras snart luckor och frågor att ta upp under det kommande platsbesöket.

 

När jag anmälde mig som granskare för projektet ”Säkert trauma” undrade jag någonstans om jag verkligen var kvalificerad att representera SWESEM, men under uppstartsmötet och löpande genom processen, så förstod jag allt mer att jag satt inne med kunskaper som de andra saknade. Ingen i rummet hade kunskaper om såväl intra- som prehospital vård, ingen annan hade nog åkt med i en ambulans och ingen annan arbetade regelbundet på en akutmottagning.

 

Själva granskningen tog två dagar, därefter träffade vi granskare från övriga sjukhus i regionen under en tredje dag för att diskutera samarbetet mellan sjukhusen. Under första dagen träffade vi och intervjuade personal som på något sätt var inblandad i traumaomhändertagandet. Den andra dagen deltog vi i övningsscenarion som åskådare, där meningen var att vi skulle fokusera på hur övningen och debriefingen gick till snarare än på det medicinska.

 

Andra dagen var riktigt rolig, det var tre olika övningsscenarion där hela kedjan testades från skadeplats tills att patienten är på IVA efter op. Jag tror aldrig jag tidigare sett ambulanspersonal, akutläkare och akutsköterskor, narkosläkare och narkossköterskor, kirurger, ortopeder och t.o.m. thorax- och neurokirurger i samma rum.

 

Mina dagar i Lund var långa och började före åtta varje dag och min grupp lämnade inte sjukhuset förrän tidigast halv sex. När vi lämnade sjukhuset andra dagen hade vi ett digert arbete framför oss med att börja foga samman rapporten. Vi handlade några flaskor vin på närmaste Systembolag samt ett smörgåsbord med godsaker i saluhallen och återvände sedan till hotellet där vi satte oss ned med rapporten. Det digra arbetet till trots, så hade vi en riktigt underhållande kväll med mycket skratt och fnitter, god dryck och mat och i slutet på kvällen ville vi alla vara med i nästa granskningsomgång och undrade om vi kunde önska samma kollegor. Vi tänker alla sju att återvända till Lund för uppföljningsmötet till hösten och planerar en ny kväll tillsammans med vin och charkuterier.

 

Sammanfattningsvis så är detta en erfarenhet jag uppriktigt vill rekommendera, jag har än mer insett hur viktig roll vi akutläkare har samt har knutit nya kontakter för framtiden. Jag har också fått med mig nya verktyg hem och kan bättre medverka till förbättringar på min egen arbetsplats. Jag planerar självklart att vara med när nästa grupp av sjukhus skall granskas till hösten.

 

Vill du också vara med som granskare? SWESEMs styrelse söker nu individer med intresse för trauma inför nästa omgång av ”Säkert trauma”. Vi tänker oss att du är erfaren ST eller specialist i akutsjukvård, självklart måste du vara medlem i SWESEM för att kunna vara vår representant.

 

Följande datum är aktuella 13-14/11 uppstartsmöte och 4-6/12 lokalt platsbesök samt regionalt möte.

 

Kontakta oss på info@swesem.org om du är intresserad av att vara med eller vill veta mer!

 

Anna Allberg

ST-läkare i akutsjukvård Huddinge

Kassör i SWESEM

 

Sundhetsstyrelsen i Danmark bjuder in SWESEM

SWESEM fick en inbjudan att tala vid Sundhetsstyrelsens (Danish Health Authority) möte för arbetsgruppen för värdering av en akutsjukvårdsspecialitet.

Närvarande på mötet var representant från Sundhetsstyrelsen, representanter från alla 5 regioner i DK, representanter från andra specialiteter samt ordförande för DASEM, Christian Skjærbæk.

Diskussionerna liknande till stor del de som fördes i Sverige för 10-15 år sedan med mycket entusiasm, men också en hel del farhågor från de olika representanterna från andra specialiteter.  Man har redan beslutat sig för att om akutmedicin (som det heter i Danmark) skall bli en specialitet, skall det vara en basspecialitet och inte en tilläggsspecialitet.

 

dagsorden

 

Mitt uppdrag var att berätta om den svenska målbeskrivningen från Socialstyrelsen, Cor Curriculum från SWESEM och Utbildningsplanen för Akutsjukvård från SWESEM. Jag berättade även en del om hur akutläkarspecialister jobbar i Lund och på andra håll i Sverige. Det var väldigt positiv stämning och de var väldigt intresserade och frågvisa.

 

Christian Skjærbæk, ordförande i DASEM, hade strax innan föredragit ett förslag till dansk målbeskrivning för specialiteten akutmedicin. Det mesta var mycket likt den svenska målbeskrivningen, och det var härligt att höra honom argumentera för vår specialitet!

 

dasem

 

Vi väntar nu med spänning på nästa steg och hoppas att vår närvaro på mötet kan påverka processen i rätt riktning!

 

Nicolina Carlsson

Specialist i Akutsjukvård & Internmedicin

Studierektor Akutsjukvård SUS Lund

Styrelseledamot SWESEM