Category Archives: Forskning

Professor i akutsjukvård – Lisa Kurland!

Våren har redan övergått till sommar och det är snart sex månader sedan jag installerades som professor vid Örebro universitet. Det var en stor dag; för mig personligen men framförallt för akutsjukvård. Att de högsta akademiska tjänsterna börjar inrättas markerar att vår specialitet mognat. Det är också passande att det är Örebro universitet, ett ungt och dynamiskt universitet, som valt att satsa på en professur i akutsjukvård.

 

Lördagen den 4 februari; dagen började med populärvetenskapliga föreläsningar. Den berättelse jag ville förmedla var den resa som vi gjort inom specialiteten akutsjukvård. Jag började med en film, som Tomas Lee, en ung läkare på kliniken, hjälpte mig att sätta ihop. Filmen fångade känslan av det akuta omhändertagandet och började med ett larmsamtal och följde patientens väg in till akutmottagningen. Jag berättade om specialitetens resa; att akutsjukvård har uppstått ur ett patientbehov. Men för att akutsjukvård skulle få specialitetsstatus krävdes det att det fanns forskning inom ämnet.

 

Mycket av den forskningen som gjorts inom akutsjukvård har följt blåljusen. Som jag ser det kan forskningen inom akutsjukvård delas in i tre kategorier; tidskritiska tillstånd, forskning utifrån symtom och systemforskning. Med tidskritiska tillstånd menar jag tillstånd så som hjärtstopp, trauma och sepsis. Dessa tillstånd kännetecknas av att patientutfallet är beroende av tiden till behandling. De stora tidsvinsterna för hjärtinfarkt- och strokebehandlingen kunde göras när akutsjukvården inkluderades i vårdkedjan. Det blir allt tydligare att så också blir fallet för patienter med sepsis.

 

En av hörnstenarna inom vår specialitet är att patienterna söker med symptom, inte diagnoser. Därför behöver vår forskning också utgå ifrån symptompresentationerna. Det är inte helt enkelt; hur kan vi enhetligt och på ett vetenskapligt sätt definiera dessa populationer t.ex. patienter med nedsatt allmäntillstånd? Utifrån symptompresentation behöver vi kunna identifiera vilka patienter som är i behöv av en akut handläggning och skilja dem från de som kan vänta eller kan återgå till hemmet.

 

Systemforskningen inom akutsjukvård anser jag innefattar de vårdprocesser som förekommer kring patienten. Samma tanke som ovan går igen; hur kan vi använda våra (IT) system för att hjälpa oss identifiera högriskpatienten och hur skapar vi processer för att arbeta effektivt och patientsäkert? Återigen, forskning behövs för att svara på dessa frågor.

 

Akutsjukvård kommer att få en framträdande plats i framtidens läkarutbildning. Det är inte osannolikt att vi kan komma att få ett behov av akademiker inom akutsjukvård som vi kommer att ha svårt att möta. Jag tror att lösningen ligger i att skapa nätverk och strukturer så att de relativt få akutläkare med pedagogiska och vetenskapliga meriter kan handleda flera.

 

Nu är sommaren här; också vår tid är här. Det är nu vi kan och ska utveckla ämnet fullt ut; för våra patienter. Vi ska ta fram data, ställa frågor och driva utvecklingen inom akutsjukvård. För att kunna göra detta behövs forskning.

 

Lisa Kurland

 

What’s in it for me? – Susann Järhult om forskning i Boston

What’s in it for me?

 

En morgonspringtur på snäckskal längs Newports atlantiska vatten i soluppgången i slutet av oktober? Konferens. En stund i rampljuset för att dela mina forskningsresultat?

 

Visst, men framförallt, möten med inspirerande o kunniga kollegor från världen över. Vi är många som arbetar hårt för att förbättra akutsjukvården. Vill veta mer och dela vunna kunskaper. Ödmjukt fortsätta lära. Glädjas åt framgångar och insikter som kan komma andra till nytta.

 

Jag tänker mig att vi som arbetar inom Svensk akutsjukvård kunde få till tydliga förbättringar om vi kunde visa både för oss själva och för andra kollegor, beslutsfattare och politiker vilka resultat våra ansträngningar för akutsjukvården genererar. Jag vill bidra.

 

Det ”går inte” att forska inom akutsjukvård som verksamheten är uppbyggd idag, har jag fått höra när jag hoppats på samarbete med mer forskningserfarna kollegor i Sverige för att förändra och förbättra akutsjukvården. Visst- det ligger något i det, liksom att ”man inte orkar jobba på akutmottagning ett helt yrkesliv”. Liksom säkerligen många andra har jag upplevt detta frustrerande eftersom jag varit övertygad om att det visst går- men förutsätter att vi bygger ett system som är bättre anpassat för den befolkning och de patienter vi faktiskt har på våra akutmottagningar idag.

 

Just hemkommen från ett lärorikt år som Postdoctoral Research Fellow vid Division of Research in Emergency Medicine vid det Harvardaffilierade Massachusetts General Hospital (MGH) i Boston är jag uppfylld av ”changing practice through research”. Det GÅR!

 

Under det gångna året har jag fokuserat på forskningsprojekt inom ”ED (Emergency Department) Operations” eftersom implementationsforskning är det jag är mest intresserad av. Stegvis arbete för ett smidigare och säkrare omhändertagande av patienterna samt en hållbar och trygg arbetsmiljö inom akutsjukvården. Hur nyttjar vi vår kunskap på bästa sätt för patient och organisation? Kan vi använda den evidensbaserade kunskap som finns, t.ex riskvärderingsalgoritmer för patienter för att förändra organisationen? Kan vi identifiera våra högriskpatienter på ett säkert sätt utan att skapa långa handläggningstider, köbildning, trängsel och andra risker för övriga patienter – och oss själva? Och om vi kan det- hur skall vi görs det på bästa sätt och hur kan vi (be-)visa det isåfall?

 

Mycket handlar om logistik och kommunikation – för en effektivare och lättare vardag. Känns det relevant efter en, vad som på avstånd för mig tett sig som en ansträngande sommar för svensk akutsjukvård? Begreppen är inte främmande för andra service- och högrisk- brancher. När vintern nalkas har säkert många av oss liknande utmaningar hemma – inte minst oss föräldrar- för att allt ska ”flyta på”.

 

Möjlighet att få nya kontakter och insikter om värdefull pågående Svensk akutsjukvårdsforskning har också givits under året. Nordisk Akutsjukvårdsforskning är på uppgång och brobyggen för samarbete är under uppbyggnad. Internationella, mer erfarna kollegor ger betryggande stöd och uppmuntran i att vi är på rätt väg. ”Keep calm and have fun”! Men det finns ingen ”quick fix”. Hårt arbete och långsiktigt är det som ger resultat. Men också vikten av att göra forskningen enkel och tillgänglig. Steg för steg mot långsiktiga och kortsiktiga mål. Och dem skall vi lyfta och fira! That´s what´s in it for me!

 

What´s in it for YOU? Vi ses väl på SWEETs i mars?!

 

Förhoppningsfullt, Susann J Järhult, MD, PhD och Specialist i Akutsjukvård

 

sussiJ