Akutsjukvårdskurs på Läkarprogrammet i Uppsala

Akutsjukvård är representerat i två kurser på läkarprogrammet i Uppsala, den första i termin 5 och den andra i termin 11. Kurserna är anpassade efter terminsnivå och i båda ingår verksamhetsförlagd utbildning i form av jourpass med handledare.

 

Termin 5 är den första kliniska terminen för studenterna vid Uppsala Universitet. Innan dess har studenterna endast övat enstaka kliniska färdigheter inom primärvården eller deltagit i simulatorträning på KTC. VFU placeringarna under termin 5 innefattar internmedicinska avdelningar och akutmottagning för akutsjukvårdsdelen. Syftet med placeringarna är att studenterna ska fördjupa sig i yrkesrollen som läkare och lära sig applicera sina pre-kliniska kunskaper i praktiken. Under veckorna inom internmedicin är en vecka seminarievecka där studenterna genom fallbaserad undervisning får lära sig om olika symptom samt att tänka differentialdiagnostiskt. Resterande tid är ämnad för klinisk placering och studenterna går med en av de jourhavande läkarna på akutmedicinska mottagningen. Under den tiden förväntas studenten undersöka och handlägga patienter relativt självständigt, men med en ansvarig läkare att rådgöra med och som beställer undersökningar och provtagningar. Studenterna ska också under denna tid öva på att diktera, skriva remisser, och rapportera enligt SBAR.
Akutsjukvårdskursen är en av fyra olika block som studenterna roterar igenom under termin 5 och det innebär att studenter kommer ha olika erfarenheter beroende på när dom har sin akutsjukvårdsplacering under terminen. Även denna kurs innefattar simuleringsövningar där handläggning av akuta patientfall enligt ABCDE är fokus. Vid simuleringstillfällena får studenterna handlägga patientfall med lättare trauma. All verksamhetsförlagd utbildning under termin 5 sker dock på internmedicinska akutmottagningar vilket innebär att studenterna inte handlägger några traumapatienter under sin VFU.
Kursen i termin 5 avslutas med en skriftlig tentamen samt en simulering där studenten ska redovisa sina kunskaper om ABCDE omhändertagande. För att bli godkänd måste studenten självständigt handlägga en patient enligt ABCDE förenligt med en mindre avancerad version av SWESEM´s “Initialt omhändertagande – medsittning”.

 

Termin 11, läkarprogrammets sista termin, innefattar en kurs inom akutsjukvård och en kurs i allmänmedicin. Kursen inom akutsjukvård löper över fyra veckor med seminarier från samtliga specialiteter och praktiska övningar som fokuserar på trauma och andra kirurgiska akutsituationer. Studenterna har själva ansvar for att boka in jourpass inom olika specialiteter for att tillgodose kursens krav. Under jourpassen förväntas studenterna självständigt undersöka och handlägga patienterna, men med jourhavande läkare som handledare och ansvarig. Studenterna har nu en sista möjlighet att öva upp kunskaper innan examen. Syftet med kursen är att studenterna ges tillfälle att applicera sina förvärvade kunskaper inom den kliniska vardagen på en akutmottagning.
Ett uppskattat moment under denna kurs är delkursen i katastrofmedicin där studenterna under en dag deltar i en simulerad skadesituation ute på fält med många patientfall (bussolycka eller liknande).
Liksom tidigare kurs sker examination både med simulerade scenarios och en skriftlig tentamen med flervalsfrågor.  

 

Dessa två kurser inom akutsjukvård på Uppsala Universitets läkarprogram känns långt ifrån tillräckliga för att ge en rättvis representation av specialiteten. Den individuella studentupplevelsen varierar även en hel del beroende på placering (ort/klinik/).  Dock är båda kurserna, (termin 5 och termin 11), några av de mest uppskattade kurserna på läkarprogrammet. Troligtvis på grund av VFU och simuleringsövningar som erbjuder möjligheten att applicera pre-kliniska kunskaper. Kursen i sista terminen erbjuder även studenten möjlighet att arbeta kliniskt på ett mer självständigt sätt som naturligtvis känns viktigt inför kommande AT och/eller underläkarvikariat. 

 

Katharina Stevens 

Akutläkare i Sverige – Linköping

Tangerad av E4:an i norr, uppdelad av södra stambanan ligger Linköping vid kanten av sjön Roxen på östgötaslätten. Har du inte varit i Linköping tidigare har du sannolikt åkt igenom staden. Det är inte heller så konstigt om du aldrig hälsat på här, då staden inte gör anspråk på så många nationella sevärdheter. Man är ganska bra på att spela hockey, vårt kvinnliga fotbollslag överglänser det manliga med hästlängder och vi har ett väldigt bra flygvapenmuseum. Kanske har du hört talas om Bergs slussar längs med Göta kanal som ligger ett stenkast bort. När du kommer från slussarna har du en fantastisk utsikt över staden, du ser Domkyrkans spetsiga topp, Arlas vågiga mejeri och siluetten av den där stora betongbyggnaden med helikopterplatta på taket, Universitetssjukhuset, eller bara “US” i folkmun.

 

Som bekant är US ett av Sveriges sju universitetssjukhus med samtliga specialiteter utom transplantationsverksamhet tillgängliga mer eller mindre dygnet runt. År 2005 togs första spadtaget för en akutläkardriven akutmottagning och nu 12 år senare är vi drygt 60 läkare som jobbar på akuten i Linköping, varav ca 35 är ST-läkare. Vi har något pass varje dag som fortfarande bemannas av medicinklinikerna men i övrigt är det vi, tillsammans med AT-läkare och randande ST-läkare från andra kliniker, som sköter den dagliga verksamheten på akuten, dygnet runt.

 

Däremot är det fortfarande så att psykiatrin, gynekologen, ögon och ÖNH, barnmedicin har parallell akutverksamhet dit okomplicerade patienter (= ett specialitetsspecifikt problem) ofta kommer direkt. För drygt ett år sedan fick vi en helt ny akutmottagning mot stora möjligheter och även lite utmaningar. Vi har numera två datortomografer centralt på akuten som tenderar att få mer att göra för varje år. Det finns en hiss som inte bara kan ta patienter till IVA eller helikopterplattan utan också extraknäcker som korridor när den inte används. Våra tre akutrum är väl tilltagna till yta, kan härbärgera alldeles för många konsulter. Passar utmärkt vid stora seriekrockar på E4:an men är mindre lämpade för de mindre allvarligt sjuka patienter som får trängas där 97% av övriga tiden.

 

I samband med flytten delar vi nu också lokaler med barnakuten som har huvudansvar för barn med medicinska problem. Nu är vi i samma lokaler och jobbar för att öka utbytet mellan verksamheterna.

 

En helt akutläkardriven klinik är något som jag vet att många jobbar hårt för runt om i landet, och det med all rätt. Mycket blir väldigt mycket enklare och roligare att jobba med. Däremot slutar på inget sätt utmaningarna här, de byter bara karaktär. När man skall täcka 16-18 läkarpositioner per dygn är det svårt att få till möte med mer än ⅓ av läkarkåren samlad. En del är lediga efter att ha jobbat och den sista delen jobbar. Hur når man ut med information och riktlinjer på ett effektivt sätt? Hur förhåller man sig till randande ST-läkare som vill anpassa vilka patienter de träffar utifrån deras specialitet? Vi önskar att vi får anpassa våra randningar efter våra behov och våra mål, är det inte rimligt att de får göra det också? Börjar vi selektera patienter beroende på specialitet som randar påverkar det våra team som skall ta emot odifferentierade patienter. Även när vi är en stabil läkarkår på kliniken har vi mycket personer som roterar igenom på ganska kort tid. Det är randande ST-läkare, AT-läkare m.m. som behöver fortbildning och handledning. Samtidigt som vi själva behöver utbilda våra egna ST-läkare och dessutom hålla specialistgruppen uppdaterad.

 

Oavsett alla utmaningar vi brottas med på daglig basis är vi väldigt glada och stolta över vår klinik. Minst en specialist dygnet runt och mellan 10:00 och 02:00 är det alltid minst två. Successivt ökar antalet avancerade medicinska åtgärder som är helt akutläkardrivna, som procedursedering, även om vissa inte tycker att det går fort nog. Forskningsverksamheten börjar växa fram och vi är numera också en integrerad del i många grupper och kommitéer på sjukhuset.

 

Jag började för snart två år sedan på akuten i Linköping och har inte ångrat mig en minut sedan dess. Inte bara får jag jobba med den medicinska specialiteten som är otvetydigt roligast och mest spännande. Jag får också göra det i en miljö som ger förutsättningar för ett bra arbete. Tillsammans med fantastiska medarbetare som tycker det är precis lika roligt. I några inlägg framöver skall jag försöka förmedla lite perspektiv kring akutsjukvård sett från min position in Linköping.

 

Jens Wretborn

ST-läkare i akutsjukvård, Linköping